Muskel och skelettsystemet

Anatomi – muskel och skelettsystemet

Skelett och ben

Till muskel- och skelettsystemet räknas skelett, leder, muskler och senor som gör att benen kan röra sig i förhållande till varandra.

1. Underkäke 2. Pannben 3. Skallben 4. Halskotor 5. Bröstkotor 6. Revben 7. Ländrygg 8. Höftben 9. Korsben 10. Svanskotor 11. Sittben 12. Lårben 13. Knäskål 14. Vadben 15. Skenben 16. Fotledsben,has 17. Mellanfotsben 18. Falanger 19. Mellanhand 20. Handled 21. Strålben 22. Armbågsben 23. Bröstben 24. Överarmsben 25. Skulderblad

Benvävnad (sammanhållande vävnad som till största del består av kalcium) fungerar som ett stöd för nästan hela skelettet. Den har också en skyddande roll, särskilt för det centrala nervsystemet och de inre organen i bröstet. Den hjälper till att reglera fosfor- och kalciumomsättningen. Den skyddar benmärgen, där blodkropparna produceras.

Kattens skelett består av 279 till 282 ben. I allmänhet är de här benen långa och smäckra, men de är ändå väldigt starka och hållbara.

Klorna

Klorna är den förhornade delen av tån. Var och en är böjd och platt på utsidan. De är väldigt vassa och dras automatiskt in i en hudficka när katten vilar sig eller går.

Trampdynorna

Trampdynorna är den del av tassen som rör vid marken. Det finns fem trampdynor på framfoten, en på varje finger. Den stora, triangelformade trampdynan eller mellanhandstrampdynan mitt på handen är formad som ett hjärta eller som en klöversymbol på ett spelkort. En liten mellanhandstrampdyna finns ovanför tassen på baksidan av benet.

Kattens muskler

Katten – en sprinter

Benmusklernas funktion beror på antalet tår på fram- och baktassar. Benen innehåller rotationsmuskler för pronation och supination, vilket gör det möjligt för undersidan på fram- och baktassar att rotera i 180 grader.

Bakdelen, som är kraftigare än framdelen, är alltid redo att sätta djuret i rörelse. Katten springer genom att ta långa, låga språng. Katten är en sprinter och ingen långdistanslöpare. Musklerna och klorna gör att den lätt kan klättra och balansera. Den kan hoppa väldigt högt och kan landa på fötterna när fallet är tillräckligt högt.

Muskel- och skelettsystemets fysiologi

Kattens muskler och rörelse

Liksom alla kattdjur är katten köttätare. Kattens föda består till ännu större del av kött än hundens. När den jagar sitt byte kan den sätta alla sina 279 ben och 30 tänder i rörelse, snabbt och precist.

Den har väldigt kraftiga muskler och får stöd av ett skelett som är anpassat till att hoppa, klättra och strida. Katten kan snabbt samla en betydande kraft i relation till sin vikt. Den kan dock inte hålla ut särskilt länge; precis som alla kattdjur saknar katten uthållighet. I ett enda skutt kan den nå imponerande höjder och med klornas hjälp kan den klättra uppför en lodrät trädstam. Att ta sig ner är ibland omöjligt. En rädd katt som har klamrat sig fast i toppen av ett träd kan vara helt ur stånd att ta sig ner.

Under ett mikroskop ser rörelsemuskelns celler tvärstrimmiga ut, och kallas därför tvärstrimmig muskulatur. Muskeln består av samlingar av celler som innehåller många myofibriller eller små trådar som glider mot varandra och får cellen att dra ihop sig och gör så att muskeln blir kortare.

Sammandragningen förs sedan vidare till benen genom senorna, vilka bildar trådiga rep som sitter fast i benets yta. Varje muskelsammandragning orsakas av ett stimuli från nervsystemet. En nervcell, eller neuron, styr dussintals muskelceller. Den här uppsättningen nerv- och muskelceller kallas motoriska enheter.

Energin som krävs för att möjliggöra en muskelsammandragning kommer från ett kemiskt bränsle som kallas ATP (adenosin trifosfat). Normal användning av det här bränslet kräver syre. När det inte finns tillräckligt med syre i blodet används ATP på ett annat sätt och slaggprodukter som mjölksyra samlas i muskeln och blodet, vilket leder till trötthet och oförmåga att fortsätta ansträngningen. Muskeln är en motor med dålig avkastning. Endast 25 procent av den energi som används omvandlas till rörelse, resten släpps ut som värme.

De olika muskelgruppernas koordination och sammandragningar är viktiga i kampsituationer. Den här funktionen, som finns i hjärnan och lillhjärnan, är väldigt effektiv hos katter, och den gör det möjligt för katten att göra exakta rörelser även i höga hastigheter, liksom kvicka ändringar av rörelseriktning.

Tassar och klor

Katter har fem fingrar på varje framtass och fyra tår på varje baktass. Smidighet och töjbarhet gör det möjligt för katten att röra sig helt tyst när trampdynorna fungerar som stötdämpare och klorna är indragna. Förmågan att dra in klorna kan vara till nackdel när katten springer över slät mark (hundens klor fungerar som spikskor), men den kan röra sig tyst.

Kattens klor förvaras i hudfickor som skyddar dem från konstant slitage. Detta gör att de håller sig böjda och väldigt långa och förblir skräckinjagande vapen. Innekatter måste ha tillgång till något att klösa på så att klorna slits och trimmas.