Skelett och muskler

Hundens stomme är skelettet, bestående av ben som förbinds med varandra genom leder. Olika slags leder möjliggör varierande rörelser: några leder är orörliga (som skallbenen), medan andra möjliggör rörelse i alla riktningar (som mellan skalle och nacke). De tvärstrimmiga musklerna, som är fästade via senor i benet, gör skelettet rörligt.

Sammandragningar i musklerna gör benen rörliga i relation till varandra, som t.ex. böjningsoch sträckningsrörelser. Muskelsammandragningarna styrs av nerver genom samordning i centrala nervsystemet: cerebrum (stor hjärnan) och cerebellum (lill hjärnan) styr frivilliga rörelser, medan ryggmärgen styr reflexerna. Nervceller som styr rörelser kallas motoriska nervceller till skillnad från de sensoriska nervcellerna som förmedlar information till hjärnan.
Hunden kan röra sig i fyra gångarter, skritt, trav, galopp och passgång, som kan vara mer eller mindre utvecklade hos olika raser. Hundar har en högt utvecklad teknik för att hoppa och är oftast goda simmare.

Skelettet och benen

• Skelettets mittpunkt är ryggraden som består av olika typer av kotor. Fäst i ryggraden är 13 revben, av vilka tio är förenade i bröstbenet och formar bröstkorgen. Skallen är fäst i den första halskotan, atlas, som i sin tur är fäst till nästa kota med en svängbar led som gör att huvudet kan röras i alla riktningar.

• Bakbenen ger kraft åt den framåtriktade förflyttningen, de är fästa i bäckenet som är kopplat till ryggraden genom ett invecklat system av ledband. Frambenen, som spelar en mindre roll vid rörelse, är fästa vid ryggraden genom skulderbladet och dess omkringliggande muskler.

• Benen består av en mineraliserad och en fibrös vävnad. Mineralisering sker successivt under fosterstadiet och uppväxten. Då tillväxtperioden är lång för storvuxna raser ska särskild hänsyn tas till kalciumtillskottet i födan, för att undvika brist eller överkonsumtion. Under hundens hela liv utgör det lagrade kalciumet i benen en kalciumreserv som minskar eller ökar med kalciummängden i blodet som är konstant.

I mitten av benet finns benmärgen, en porös vävnad som producerar röda blodkroppar.