Hundens storlek
Små, medelstora, stora och mycket stora raser
Den stora skillnaden i vikt och storlek som finns hos hund och mellan de olika raserna är en av de största i djurriket. För vuxna hundar kan man urskilja tre grupper: små raser som väger mindre än 10 kg, medelstora raser från 11 till 25 kg och stora raser från 25 till 80 kg eller mer. Denna spridning leder till skillnader i utseende, fysiologi, metabolism och beteende mellan de olika raserna.
Den genomsnittliga livslängden sträcker sig upp till 15 år för de små raserna, 13 år för de medelstora och till 10 – 11 år för de stora raserna.
Tillväxtfaktor och varaktighet: när den blir vuxen kommer en valp av liten ras att ha multiplicerat sin födelsevikt med 20, jämfört med omkring 50 för en medelstor och 80 eller mer för en stor ras. En hund av liten ras är färdigvuxen redan vid 8 månaders ålder medan en hund av stor ras inte är fullt utvecklad förrän vid 18 – 24 månaders ålder.
Antalet valpar och deras vikt vid födelsen är olika: en tik av liten ras kommer att föda 1 – 3 valpar som var och en väger omkring 5% av moderns vikt, medan en tik av stor ras kan förväntas få 8 – 12 valpar vilka var och en väger knappt 1% av moderns vikt. Storleken på de inre organen är proportionellt olika: på så vis är exempelvis vikten av matsmältningsapparaten på stora hundraser hälften så stor som den på små raser.
Energibehoven för en hund på 50 kg är inte 5 gånger utan 3,3 gånger större än hos en hund på 3,3 kg. Deras ämnesomsättning skiljer sig alltså åt beroende på vikten.
Temperament och aktivitetsnivå varierar också mellan olika storlekar hundar: mycket storvuxna hundar har i allmänhet lägre aktivitetsnivå än hundar av liten ras. Vissa sjukdomar som t.ex. höftledsdysplasi är vanligast förekommande hos stora raser.
Dessa skillnader mellan små, medelstora och stora raser får viktiga följder när det gäller deras hälsotillstånd och födointag och det vänskapliga förhållande som ska råda mellan människor och hundar.
Valpar har särskilda näringskrav beroende på hur stora de kommer att bli
Valpar av alla raser behöver mer energi, protein, mineraler och vitaminer än vuxna djur. Valpar smälter inte stärkelse så bra som vuxna hundar. Ett antal särdrag är således gemensamma för alla valpfoder, nämligen ett högt energiinnehåll, höga halter av alla nödvändiga näringsämnen och en begränsad mängd stärkelse. Emellertid måste valpfoder också anpassas till rasens storlek.
Vid tre månaders ålder väger en terriervalp två till tre kg, medan en valp av stor ras väger 18 till 20 kg. Uppenbarligen måste de två valparna ha olika stora käkar! Terriervalpen får jobba hårt för att få i sig mellanstora foderkulor, medan den stora valpen har svårt att tugga dem för att de är för små. Det är därför praktiskt att hålla sig med olika grovlekar på torrfodret för valpar till små, medelstora och stora raser.
Stora raser är särskilt utsatta för tillväxtproblem: felställningar, deformerade ben, ledförändringar, etc. Dessa problem uppträder oftare om energiintaget är för stort, vilket får valpen att öka i vikt alltför snabbt. Genom att utfodra de stora rasernas valpar med foder som har ett begränsat energiinnehåll kan man kontrollera tillväxthastigheten och minimera risken för sådana sjukdomar.
Vuxna hundar har också särskilda näringsbehov beroende på hur stora de är
När en valp väl har blivit vuxen kräver den en viss energimängd för att bibehålla sin vikt. Ju tyngre hund desto mindre energi per kg krävs. Följaktligen behöver de små raserna ett foder med högre energiinnehåll (d v s högre fetthalt) än de medelstora raserna.
Högre energiinnehåll förutsätter också högre halt av proteiner, mineraler och vitaminer. Foder med högre fetthalt är smakligare för hundar, vilket betyder att tiggande efter mat kan bli ett problem för små hundar, särskilt som deras ägare ofta ger efter för deras önskningar. Små hundar äter hellre finfördelat torrfoder än foderkulor i stora bitar.
För stora raser medger en ökning av energiinnehållet en minskning av portionsstorleken, för att på så vis minska risken för dålig matsmältning. Detta är också ett förebyggande medel mot magomvridning, ett vanligt förekommande problem hos stora raser. Fodrets form är likaså viktigt: stora lätta pellets gör födointaget något långsammare.
