Välja rätt hundfoder

Viktiga saker att veta för att kunna välja rätt hundfoder

I vårt moderna samhälle har hundens förändrade status från nyttodjur till en följeslagare med social funktion, bidragit till utvecklingen av marknaden för hundfoder. När den industritillverkade fodret kom ut på marknaden, var företrädarna för ”traditionellt foder” och de som föredrog ”modernt foder” oense. Det finns ingen anledning att ställa dessa två skolor mot varandra. Den logiska grunden för att välja hundfoder är fodrets näringsmässiga kvalitet.

Att förenkla debatten till för eller emot döljer det faktum att det bakom båda typerna av foder måste finnas grundläggande kvalitativa standarder. Det handlar om kunskaper om hundens verkliga behov, val av ingredienser och framställnings- och tillagningsprocedurer som är anpassade till ingredienserna i fodret. Hemlagad eller industriell foder som motsvarar dessa krav ska värderas utifrån sina näringsmässiga förtjänster.

Det exakta innehållet i hemlagad mat är osäkert eftersom den innehåller ingredienser av av olika slag och sammansättning. Det är mycket svårt att uppnå näringsriktig balans hemma i köket med tanke på att ungefär femtio viktiga näringsämnen behövs i hundfodret. Ett väl utvalt fabrikstillverkat foder kommer ofta nära den ideala näringsbalansen enligt de senaste vetenskapliga rönen på området.

De stora företagen har också större resurser. Genom sina forskningscentra och genom samarbete med universitet och veterinärhögskolor kan de erbjuda hundägaren ett sortiment av högkvalitativa foder anpassade till hundens olika behov, inklusive särskilda dietfoder för olika typer av sjukdomar.

Hundfodrets historia

Även om hundens förfäder var det vi kallar för strikta carnivorer, rovdjur och köttätare, har de successivt vant sig vid den kost som de fått av människan. Hundens miljö och diet har skiftat genom åren beroende på tidens idéer och hur hunden använts

Fram till artonhundratalet matades jakthundar huvudsakligen med bröd som bakats på olika sädesslag som korn, vete eller råg. Kött och inälvor fick de bara när jaktlyckan varit god och möjligen när boskap slaktades. Köttrester gavs också till älsklingshundar, särskilt om de var sjuka. Vallhundar som levde i fattiga områden, ett exempel är anatolisk vallhund, fick också de foder baserat på säd och mejeriprodukter. Deras arbetsprestation försämrades inte mycket av denna kost, men de fick ett kort liv.

Kött ansågs länge vara en ”valfri” del av hundens föda. Undantag var jakthundar som jagade storvilt och krigshundar som man gärna gav kött eftersom det skulle göra dem starka. Slädhundar föddes traditionellt upp på sälkött, valrosskött eller konserverat kött. Eftersom hundar på den tiden oftast levde ett ganska fritt liv kan man mycket väl tro att det bröd de fick hemma kompletterades med jaktbyten.

När människans levnadsstandard förbättrades hände det allt oftare att kött ingick också i hundens kost och därmed ersatte bröd och säd. Hundens ägare gjorde ett viktigt skifte från att ”tjäna sitt levebröd” till att ”sätta kött på bordet”.

På 1800-talet hade kött blivit symbolen för hög levnadsstandard och ansågs vara en näringsmässig kur för alla hundar, som vid det här laget såg som renodlade köttätare. Denna förenkling gjorde olyckligtvis att folk glömde bort hundförfädernas matvanor som innehöll andra födoämnen än kött.

Denna attitydförändring kring hundens kost kom i samband med ett stort skifte i hundens status vid denna tid. Från sin renodlat funktionella roll inom jakt, vakt och försvar gick hunden till en mer social och sociologisk roll när de kom till familjer som inte längre ansåg dem vara nyttoföremål, utan levande varelser som förtjänar kärlek och respekt.

Fabrikstillverkat foder började komma i början av 1800-talet eftersom den förändrade attityden till hunden blev grunden för hundmatsmarknaden. Industrin anpassade sig och specialiserade sig till den tilltagande urbaniseringen, det förändrade levnadssättet och de högre förväntningarna på fodret från hundägarnas sida. Hundfoderföretagen slog in på olika banor beroende på om de ansåg hunden vara en familjemedlem och spelade på ägarens känslor, eller hade en mer rationell syn på brukshunden. En sådan specialisering kan verka ganska stel, men den avspeglade de två motsatta attityderna bland hundägarna: att antingen se utfodringen som en daglig ritual laddad med tillgivenhet, eller också att se den ur en mer rationell synvinkel där det gällde att tillgodose hundarnas biologiska intressen på bästa sätt.

Sedan den tiden har det huvudsakliga problemet för kommersiella tillverkare, inte minst torrfodertillverkare, varit att genom vetenskaplig debatt försvaga det psykologiska motstånd som finns hos många hundägare som inte vill ”ta den lätta vägen” och ge sin hund fabrikstillverkad mat. Hemlagad mat tar längre tid att laga till. Det blir för många hundägare, särskilt äldre, ett påtagligt uttryck för den kärlek de hyser till sitt sällskapsdjur. Att förkorta måltidsceremonin ger dem någon slags skuldkänsla som gör att de inte ser de positiva egenskaperna hos industritillverkat foder. Denna reaktion är mycket tydlig i Frankrike med sin stora kulinariska tradition, medan man i andra länder som Storbritannien, USA, Holland och Norden kan se en motsatt reaktion.

Hemlagat foder

Kategorin ”hemlagat foder” är en brokig blandning av olika typer av mat, allt från en kost som består uteslutande av matrester till en mer sofistikerad hundmat som lagats av hundägaren med hänsyn tagen till alla de faktorer som är viktiga för en riktig näringsbalans. Många veterinärer har till och med avancerade dataprogram till sitt förfogande, vilket skapats av forskare i Alfort och Toulouse i Frankrike, och som gör att de kan föreskriva foder som är perfekt anpassat till deras hundpatienter i alla tänkbara fall.

I klassisk mening består den dagliga ransonen av en blandning av kött, ris och morötter där man sätter till specifika vitamin- och mineralersättningar. Självklart kan man ersätta olika ingredienser så länge de har ett motsvarande näringsvärde. Det är viktigt att känna till ingredienserna och deras näringsvärden för att undvika misstag.

I det enklaste fallet av hemmalagad kost kan den allmänna formeln köttprodukt + stärkelsekälla + grönsaker + mineral- vitamintillskott ta sig många olika uttryck beroende på de ingredienser man valt och de proportioner i vilka de används.

Två klassiska tumregler för hemlagad hundmat:
- En tredjedel kött, en tredjedel okokt ris, en tredjedel grönsaker med vitamin- och mineraltillskott (”1/3+1/3+1/3-regeln”).
- Fyra delar kött till tre delar okokt ris, två delar grönsaker, en del vitamin- och mineraltillskott. Vitamin- och mineraltillskottet består av en tredjedel jäst, en tredjedel benmjöl och en tredjedel salladsolja (”4-3-2-1-modellen”).
- För att hunden ska kunna ta upp näringen i de hör recepten måste riset kokas ordentligt.

Dessa två klassiska modeller är egentligen alldeles för förenklade eftersom de inte tar hänsyn till faktorer som ålder eller storlek.
Dessutom kan energiinnehållet i denna typ av foder falla från 2000 kcal per måltid om man använder fett kött till 1250 kcal per måltid om man använder magert kött!

Antalet kalorier från protein, som är så viktigt för hundar, beror i stor utsträckning på den typ av köttprodukt som används, som mager eller fet fisk, typ av kött o.s.v. Det uttrycks i gram protein per 1000 kcal. Fettinnehållet i olika typer av kött kan variera från 0,5 till 35 procent, proteininnehållet mellan 10 och 20 procent och vatteninnehållet från 45 till 80 procent! För hemlagat foder är det också viktigt att specificera om de stärkelsekällor som används är kokta eller inte, eftersom ris tar upp vatten motsvarande tre gånger sin vikt under kokning. Mineral- och vitamininnehållet från råvarorna är osäkert när man lagar hundmaten hemma och det ger en osäkerhet om det slutliga innehållet och balansen (tänk på att lever innehåller rikligt med vitamin A). Om du väljer att ge hemlagat foder bör du använda ett kalciumtillskott med proportionen 2:1 mellan kalcium och fosfor.

Särskilda fysiologiska krav som tillväxt, dräktighet, amning, intensiv aktivitet och åldrande kräver en ännu finkänsligare näringsbalans än det ”enkla” underhållsfodret.
- Proportionen av proteiner i fodret måste öka under tillväxt och reproduktion
- Energiinnehållet bör minskas för en hund som är för tung liksom under tillväxtfasen för en hund av stor ras.
I dessa fall kan den osäkerhet som är godtagbar i underhållskosten inte tolereras. En exakt definition av de olika ingredienser och mängder som används är av största betydelse. Ett exakt avgörande i enlighet med precisa vetenskapliga metoder kräver långa och omsorgsfulla beräkningar, och också en fullständig dokumentation av matens värden för alla ingredienser. Denna arbetsbörda har emellertid kunnat minskas tack vare datorer och högt utvecklade program som finns tillgängliga för veterinärer.

Fabrikstillverkat foder

De fabrikstillverkade fodren har uppstått ur lantbrukets och handelns husdjursindustrier. De klassificeras enligt sitt vatteninnehåll:

Våtfoder (70 till 85 procent vatten)
- Burkfoder, kött och grönsaker
- Färdiglagat kött för djupfryst förvaring

Halvtorra foder (25 till 60 procent vatten)
- Foder som stabiliserats av konserveringsmedel eller djupfrysning

Torrfoder (mindre än 14 procent vatten)
- Pellets
- Biskvier
- Flingor av sädesslag
- Nudlar
- Puffat ris

Dessa olika typer av foder kan vara ”kompletta” (helfoder) eller ”tillskottsfoder” (basfoder). Den senare typen ska kompletteras med andra foder för att man ska vara säker på att alla fysiologiska krav tillfredsställs.

Tillverkningstekniker

Konserverat foder
Konserverat foder steriliseras under konserveringsprocessen (i 90 minuter med 55 minuter vid 120° C) och paketeras i vattentäta, lufttäta burkar som stänger ute mikroorganismer. Produkterna komponeras ofta av kött och inälvor (biprodukter från slakteriprocessen som oftast inte används av människor) som bearbetas som färska eller frusna ingredienser. Konserveringsindustrin startade i USA 1923 och hade en stark utveckling under 1950-talet.

Halvtorra foder
De här hundfodren har inte blivit steriliserade, utan stabiliseras med socker, salt och kemiska konserveringsmedel (propylenglykol) eller djupfrysning. De säljs ofta som ”korvar för hund” eller väldigt mjuka pellets. Trots att de funnits i över trettio år har dessa produkter en väldigt liten del av världsmarknaden.

Torrfoder (pellets-foderkulor)
Den metod som används för att producera foderpellets har hämtats direkt från konserveringsindustrin.
- Nudlar framställs av semolinagryn som krossas i vakuum, pressas ihop och ångkoks.
- Biskvier eller bakat foder började tillverkas i Storbritannien 1885. De tillverkas av knådat mjöl som skärs ut och ångkokas i en tunnelugn.
- Flingor av sädesslag tillverkas precis som människans frukostflingor; sädesslagen ångkokas, manglas och torkas.
Nudlar, biskvier och flingor är kompletteringsfoder som är avsedda att ätas tillsammans med kött. Bakat foder kan vara av helfoder- eller halvfodertyp.

Extruderade kulor
Extrudering innebär att råvarorna kokas under högt tryck och hög temperatur under mycket kort tid. De kombinerade effekterna av det höga trycket och den kortvariga höga temperaturen (90-150° i 20 – 30 sekunder) samt den därpå följande torkningen, förvandlar blandningen av råvaror till en homogen produkt som därefter kan sprayas med fett. Denna typ av mat dominerar helt den amerikanska marknaden, som för närvarande är den mest mogna marknaden. Extruderingstekniken håller gradvis på att ta över alla andra marknader. Det beror på att hundmaten både får näringsriktiga egenskaper, som man också kunnat visa på i test utförda av konsumentorganisationer, fördelaktig kostnad och bekvämlighet. Det är denna typ av hundmat som oftast används av professionella uppfödare och som rekommenderas av veterinärer.

Ingredienser
Djurfoderindustrins roll är huvudsakligen att utveckla foder eller ingredienser med mycket högt näringsvärde, som ofta kan vidareutvecklas för den mänskliga matvaruindustrin. Naturligtvis används inte ingredienser som inte lever upp till mycket stränga kriterier och bestämmelser.
- Garanterad frånvaro av skadliga bakterier.
- Systematiska inspektioner utförs av myndigheter och av de tillverkande företagen själva.

Homogen sammansättning
Receptet för fodret är bara tillförlitligt om hundmaten är homogen. Detta kräver systematisk och kontinuerlig övervakning från tillverkarens sida av alla de ingredienser som används.

Tillgänglighet
För att säkerställa standardrecept och stabil produktion under hela året kontrakterar tillverkarna flera olika leverantörer så att lagren aldrig ska ta slut.
Fördelar och nackdelar med olika foder

Välj rätt ingredienser

Proteiner
I ännu högre grad än för industritillverkat foder, så beror kvaliteten hos hemlagad hundmat på ingredienserna. Om det är rester från matbordet eller speciellt inköpta ingredienser som används så är kvaliteten ofta ojämn om inte inte hundägaren köper kött eller fisk som är avsedd för mänsklig konsumtion. Om man använder slakteriprodukter är det svårt för en hundägare att köpa kvalitativa animaliska råvaror till sin hund. På vissa slakterier kan man fortfarande köpa vom (komage) som kan ges rå eller kokad. Vom har ett rykte bland uppfödare och hundägare som en högkvalitativ animalisk råvara, men det stämmer inte. Proteinet i vom är i huvudsak av bindvävstyp och har ett lågt biologiskt värde. Däremot går det inte att förneka att de flesta hundar älskar smaken av rå vom.

Fetter
Kvaliteten på de fetter som används i hundfoder är av yttersta betydelse för hundens hälsa, och även för leverns funktion, stark päls, reproduktion etc. Både hemlagat och industritillverkat foder bör innehålla fetter som har förhindrats att härskna. Detta är särskilt viktigt för de fleromättade fettsyrorna, som är livsnödvändiga. I ett väl sammansatt foder finns det ett väl anpassat innehåll av fleromättade fettsyror. I de fall där fettinnehållet i hundens mat måste minska för att motverka tendenser till övervikt, blir hemlagad mat relativt sett dyrare, eftersom magert kött, fisk eller ost med låg fetthalt måste användas i stället för de råvaror som industrin har tillgång till.

Kolhydrater
När det gäller stärkelse i hemlagat foder är det absoluta kravet att stärkelsen måste vara ordentligt genomkokt. Detta är svårt om inte stärkelsekällan är ris eller pasta. Om stärkelsen inte är fullständigt genomkokt kan hunden få problem med matsmältningen. Industriella tillagningsprocesser som extrudering, bakning, flingning och konservering uppfyller dessa krav. Spannmål som kokas på ett korrekt sätt har mycket hög smältbarhet. Fibrer består i de flesta industritillverkade foder av grönsaker, kliprodukter eller betfor. På senare år har även de osmältbara delarna i sädeskornens ytterskal använts, de deklareras ofta på en förpackning som majsfiber eller renad cellulosa. Att ersätta grönsaker med andra ingredienser har ingen effekt på fodrets näringsvärde, eftersom det viktiga är att fiberinnehållet förflyttar sig genom matsmältningssystemet. Men bilden av grönsaker är så god bland många hundägare att en del tillverkare försöker dra fördel av det när de namnger sina produkter och talar om ”grönsaksbitar”, ”grönsakssky” eller ”grönsaker och pasta”. Ett tillskott av grönsaker till ett helfoder har ingen positiv effekt eftersom vitaminer, mineraler och spårelement tillsätts råvarublandningen som en förberedd mix.

Jämförande shopping

Medan ingrediensernas kvalitet, tillförlitlighet och näringsbalans alla är faktorer som förespråkar fabrikstillverkad mat (så länge man väljer högkvalitativa produkter!) är det förvisso fullt möjligt att skapa hemlagat foder anpassat till vilken situation som helst. Men i ett sådant fall är det absolut nödvändigt med råd och hjälp från en veterinär eller utbildad näringsfysiolog specialiserad på hund.

Som i så många andra fall styr ofta marknadsföringen djurägare till valet av en viss produkt. Det finns alltid anledning att vara kritisk till påståenden som: ”synnerligen balanserade”, ”med kött”, ”med räkor” etc. När du väljer ett fabrikstillverkat foder bör du väga fördelar och nackdelar med torrfoder, halvtorrt foder och/eller konserver och inte låta dig påverkas av förmänskligande annonsering som framställer hundarna som kunder på en gourmetrestaurang.

Den ende som verkligen kan uppskatta god hundmat är hunden själv. Kostens effektivitet och anpassning till varje enskild hund kan fastställas med enkla rutinkontroller som styrs av sunt förnuft och sunda iakttagelser:

Har hunden bra aptit?
Om hunden äter ordentligt är den troligen vid god hälsa och gillar matens smak, lukt och konsistens.

Hur ser hundens avföring ut?
Volym, konsistens, fuktinnehåll, färg och lukt på avföringen har att göra med fodrets smältbarhet och en riktig matsmältningsfunktion.

Har hundens vikt förändrats?
Regelbunden vägning (en gång i veckan för unga hundar och en gång i månaden för fullvuxna) kommer att göra det lättare för hunden att behålla sin korrekta vikt.

Hur ser päls och hud ut?
Frisk hud och vacker päls återspeglar en god hälsa, men det omvända kan vara tecken på obalans i kosten eller på dålig allmänhälsa.

Hur uppför sig hunden?
Hunden bör vara glad och livfull.

Prova vår foderväljare!

Vill du ha lite mer praktisk hjälp med förslag på vilka av våra foder som kan passa din hund? Prova vår foderväljare.